Ljuvligt goda pannkakor med en liten berättelse

Foto: Tina Fallgren

En liten pannkaksberättelse

Det var tidigt 90-tal och min allra bästa vän bodde väldigt nära mig, med bara en kort väg emellan. Så kort att man kunde springa hela vägen i sina Ruff-tuff kläder utan att bli det minsta andfådd. Det var troligtvis på grund av det korta avståndet som hon från början blev min allra bästa vän, sedan dess har vår vänskap hållit i sig. Jag är helt säker på att det beror på två saker - kärlek och pannkakor. 

Hennes pappa kunde, och kan fortfarande, trolla fram de allra godaste pannkakorna. Mitt i (för det var ju alltid så det kändes när man var liten, man hade ju aldrig lekt klart) när vi lekte i vår gräskoja, meckade med vår skrotcykel som skulle bli ett flygplan som vi sedan skulle rädda världen med, spelade kula, lekte kurragömma på tre, gungade i lekparken, cyklade på alldeles för stora cyklar eller bytte bokmärken för fullt var det alltså dags för mat. 

Maten bestod av ljuvligt doftande och alldeles underbart goda pannkakor. Hos mig serverades alltid pannkakor med glass, hos min bästa vän serverades de alltid med lingonsylt. En kombination jag aldrig skulle ha gått med på hemma hos mig, men hos henne var det otänkbart att servera pannkakorna med något annat tillbehör. Föreställ dig de allra frasigaste och gyllengula pannkakorna du kan tänka dig, perfekta i konsistensen och så goda att man skulle kunna smälla i sig bokstavligen hur många som helst. Det var precis så de var. Dessa pannkakor tillsammans med rårörda lingon var det godaste jag visste och är idag ett av mina starkaste barndomsminnen - de allra godaste pannkakorna.

När min pojkvän blev galet sugen på pannkakor häromdagen sa jag bestämt att jag inte alls är så förtjust i pannkakor längre. Men efter att han hade lagat de goda, tunna, frasiga och väldigt fina pannkakorna finns det inget annat för mig att göra än att ta tillbaka min pannkaksåsikt. Jag tycker nog om det precis lika mycket idag som jag gjorde för 20 år sedan. 

Här kommer två recept, ett på laktosfria och ett på min barndoms godaste. Givetvis ska pannkakorna stekas i en gjutjärnspanna. Till detta serverades igår egengjord blåbärssylt (koka ihop snabbt med socker i en kastrull eller rårör med socker i en skål) och vispgrädde.

Gunnars ljuvliga pannkakor

3 dl vetemjöl

3 ägg

6 dl standardmjölk

smör att steka i

Laktosfria pannkakor

2,5 dl vetemjöl

1/2 tsk salt

6 dl havremjölk

3 ägg

2 msk mjölkfritt smält smör/olja

1. Blanda samman mjöl, salt och eventuellt socker. Tillsätt 2-3 dl havremjölk/mjölk och vispa till en slät smet. Tillsätt resten av havremjölken/mjölken. Knäck i äggen och vispa ihop. Rör i det smälta smöret/oljan. Värm en gjutjärnspanna och smält smör. Stek de tunna.

 

Mammas galet goda äppelris

Foto: Tina Fallgren

 

Förra helgen gjorde jag en kort resa upp till Hälsingland. På mamma och pappas tomt står ett stort äppelträd, och när solen lyste som vackrast beslutade jag mig för att ta tillvara på alla fallfrukter. Resultatet blev mammas superenkla och galet goda äppelmos som hon alltid lagade när jag var liten.

Mammas äppelris
Grötris
vatten
mjölk
svenska äpplen
socker
kanel

1. Koka risgrynsgröten enligt anvisning. Jag brukar använda mjölk, men vill du ha krämigare kan du använda grädde.
2. Skala äpplena och skär i bitar, lägg i en kastrull.
3. Låt äpplena koka upp och blanda ner lite socker, välj mängd efter hur söta äpplena är. Blanda ner kanel om du vill, annars kan du servera äppelriset med kanel bredvid. Rör i kastrullen så äpplena inte fastnar, äpplena ska värmas upp och bli som en kompott, men gärna med äppelbitar kvar.
4. Blanda ihop den färdigkokta gröten med äppelkompotten, servera med kall mjölk och kanel.

Svampplockning med pappa i Hälsingeskogarna

Foto: Tina Fallgren

Jag var hemma i Hälsingland i helgen. När söndagen kom med ett soligt höstväder passade pappa och jag på att ta en promenad i skogen efter kantareller. Allt regn (och lite sol däremellan) hade gjort susen för vi fyllde snabbt våra korgar.

Pappa är värsta svampfantasten! Ända sen jag var liten har han dragit med mig på sina svampjakter - minst en gång per år, oftast fler. Pappa är under svampsäsongen ute i skogen flera gånger i veckan, oftast flera timmar varje gång. Alla timmar i skogen kan både bero på kärleken till naturen, lyckad svampjakt eller att han har gått vilse. 

Min korg.

Vad gör man då med svampen?
I min familj förväller vi och fryser in det mesta. Men det finns inte mycket som slår att efter en lyckad skogspromenad hårdsteka kantareller i smör och äta på nyrostade smörgåsar.
Eller testa Leila Lindholms kantarelltoast med smak av konjak, receptet hittar du här.

Oftast äter vi svampen till mammas underbara älgstek som är ett måste på alla familjemiddagar. Smörstek svampen och blanda ner i gräddsåsen till en fläskfilé nästa gång du bjuder på mat, servera med kokt potatis och du har en given succe! Receptet har du här.

Att koka en svampsoppa är både enkelt och väldigt gott, även värmande i ett kyligt höstväder. Toppa med hårt stekta baconbitar. Receptet hittar du här.

Eller en Kantarell- och Cheddarpaj - här.
Eller en Pasta med kantareller och skinka - här.