Krönika:Bli medveten!

Krönika publicerad i Söderhamns Kuriren 2010-07-14.
Varje år får du i dig sex kilo tillsatser genom alla livsmedel du konsumerar.

Till sitt försvar säger industrin att dessa E-ämnen behövs för att konservera maten. Men den ursäkten håller inte eftersom andelen tillsatser med en konserverande effekt är alldeles för låga. Resten är kosmetiska eller smakförhöjande (det behövs eftersom all mat går i genom så många processer i industrin att de tappar både sitt aptitliga utseende och sin goda smak).

Trendig och matnördig som jag är har jag givetvis läst journalisten Mats-Eric Nilssons böcker ”Den hemlige kocken” och ”Äkta vara”. Han är lite av min husgud nuförtiden, eller i alla fall min köksgud. När hans böcker kom in så åkte mycket ut, både i kylskåpet och i skafferiet.

Men eftersom jag är svensk så tycker jag att det mesta kan läggas på en ”lagom-nivå”. Så för mig handlar det inte om att bli extrem och vägra tillsatser, för mig handlar det om att bli medveten.

En sak är säker: livsmedelsbranschen tänker inte på ditt bästa. De gör allt de kan för att tjäna in det där extra öret på din färdigköpta hamburgare, oavsett om allt heter det röda färgämnet E120, det syntetiska antioxidationsmedlet E312 eller sötningsmedlet E952. Det sistnämnda var förbjudet i Sverige fram till vår ingång i EU och i USA är det helt förbjudet sedan 1969 eftersom det har visat sig ge cancer på urinblåsan hos försöksråttor. Du hittar det bland annat i desserter, drycker, lättrockrad sylt och kosttillskott.

För vi lever i en värld där oliverna färgas svarta för att tid kostar pengar, där skinkan är i hoptryckt kött med en tillrättalagd fettsträng, där grillränderna på din färdiga biff är perfekt målade och där ord som ”färsk” och ”äkta” används i en alldeles för vid bemärkelse.
För om du tänker efter, hur mycket ost kan det vara i en ostdipp om den kan stå oberörd på i rumstemperatur och hålla i ett år? Hur kan den äkta vaniljglassen kosta 34.50 kronor om den innehåller vaniljstång direkt från Madagaskar?

Känns det okej att äta en skagenröra med 26 tillsatser så gör det. Det är ditt val. Men gör det valet medvetet.

Krönika: Våga lita på din näsa!

Krönika av Tina Fallgren
Publicerad i Söderhamns Kuriren
2010.07.03

"Den tryckta informationen från producenter betyder allt och den egna näsan inget"

Citatet är Mats-Eric Nilssons, författare till böckerna "Den hemlige kocken" och "Äkta vara" (som alla som någonsin sätter sin fot i en mataffär borde läsa) och handlar om datummärkningen på våra matvaror.

Faktum är att vi svenskar slänger 5 kilo mat i veckan per hushåll, det blir 260 kilo slängd mat per år. Det är onödigt, både rent ekonomiskt och dessutom ett fruktansvärt slöseri med våra råvaror.

Jag är inte uppväxt med datummärkning. Eller jo, det fanns på våra matvaror också men med en mamma som alltid har använt luktsinnet, känseln och smaken för att avgöra matvarornas skick har det inte funnits i min värld att man låter myndigheterna och producenterna bestämma om vår mjölk är bra eller dålig. Märkningen ska ju faktiskt bara fungera som en rekommendation.

I och med att datummärkningen kom in så åkte någonting annat ut – vår kunskap. Den basala kunskapen om hur ett bröd ska kännas, hur en köttbit ska lukta och hur en tomat ska se ut när den är perfekt mogen. Vi har glömt att man faktiskt kan ta tillvara på lite sur grädde (perfekt till kubb-bakningen) och på aningen gammalt bröd (kan rivas ner till ströbröd förutsatt att det inte är industribakat).

Givetvis är datummärkning bra - om det används på rätt sätt. Men ibland kan det också bli fel. Visste du till exempel att äggens märkning utgår från att du förvarar dem i rumstemperatur? Ställer du dina ägg i kylen håller de sig faktiskt en hel månad till. (Och förresten, om du knäcker dina ägg så lovar jag att du märker på lukten om de är dåliga).

Men det är inte lätt att utreda livslängden när alla matvaror är inpackade så att man varken kan känna eller lukta på dem och eftersom det mesta är överfyllt med tillsatser som ger ett kosmetiskt lyft är det svårt att se på en skinka när den inte mår bra. Tur att man kan använda sig av det där som kallas sunt förnuft, att våga lita på sin egen näsa.

Midsommarkrönika

I går gick min krönika om midsommarmat i Söderhamns Kuriren.

Svensk husmanskost på midsommar

Vi svenskar har de senaste decennierna varit väldigt öppna för att släppa in nya matkulturer i vårt kök. Rätter som italiensk risotto, mexikansk tacos, ungersk gulasch och japansk sushi har fått självklara platser i våra mathjärtan (och magar).

För att inte tala om pizzan som idag princip kan räknas till den svenska husmanskosten, iallafall på söndagarna. Och peston, fetaosten och ayvar relishen hanterar vi som om vi vore uppväxta med dem.

Men det finns två dagar varje år när det känns otänkbart för oss svenskar att servera en indisk korma eller en thailändsk röd currygryta – på julafton och på midsommarafton. Helt plötsligt blir vi otroligt svenska smaklökarna och vill bara hänge oss åt våra nordiska smaker. Rökt, inlagt och gravat. Och till det är det färskpotatis med den största klicken smör och en söt jordgubbstårta som gäller, ingenting annat.

Den här konservatismen påverkar i allra högsta grad även drycken, för vem skulle komma på att dricka någonting annat än svensk snaps på midsommar till Helan går?

Matnörd som jag är gör sådant här mig lite lycklig, lika lycklig som stolt blir jag över de svenska smakerna när jag läser Jamie Olivers senaste kokbok Jamie does. Han gör sex matresor och en går till Stockholm. Och såklart älskar han de svenska smakerna, han till och med rekommenderar surströmmingen (om inte för smaken så för helhetsupplevelsen som lukten ger).

Jamie beskriver oss svenskar som bland de bästa i världen på att konservera mat och han använder ord som ”intelligent”, ”stilfullt” och ”rent” om den svenska husmanskosten. I en intervju berättar han att den svenska matkulturen var den som överraskade honom som allra mest.

Även om jag själv älskar en krämig risotto, äter tacos vissa fredagar och använder min gjutjärnsgryta för att tillaga en god gulasch är det svenskt som gäller på midsommar.
Så imorgon drar vi upp färskpotatisen ur landet, öppnar sillburken och sockrar på jordgubbarna lite extra.
Det är ju trots allt bara midsommar en gång om året.

Trevlig och smaklig midsommar!