Fixering kring datummärkningen

Foto: Tina Fallgren

I det sjunde programmet av Landet brunsås tar de upp om datummärkningen på våra matvaror. Vi har inte kunskap att själva kunna avgöra kvaliteten på matvarorna, eftersom vi har ett bäst före datum på det mesta idag. Istället låter vi myndigheterna göra det åt oss. Det är kanske också därför vi slänger 6 kilo mat per hushåll i veckan i Sverige.

Att stå vid diskhon och hälla ut god mjölk på grund av mejeriernas stämpel innebär att man själv inte känner sig inblandad i sitt eget liv. Detta säger Fredrik Lindström, populärhistoriker, och grundar det på att vi därmed låter någon annan ta beslutet istället för att själv våga lukta på mjölken och avgöra. Detta trots att stämpeln bara ska fungera som en vägledning.

- Det står bäst före men vi läser giftig från och med eller nåt sånt, säger han.

Programledaren Lotta Lundgren ställer några frågor till kostekonomen Anna Sjögren.
Hur gammal mjölk kan jag dricka?

- Häller du upp mjölken, luktar på den och känner att den luktar gott, då är det okej att dricka den, säger Anna.

Om det råkar bli så att jag dricker lite sur mjölk, vad händer då?

- Dels kommer du tycka att det smakar väldigt illa. Det är det första för människan är ju faktiskt utrustad med skyddsmekanismer som är för att vi inte ska äta gammal mat och bli dålig av den. Men om du dricker mjölk som är några dagar för gammal så kommer du inte må illa, utan du kommer klara dig, säger hon.

Anna Sjöholm berättar även att våra ägg datummärks efter EU:s märkningsregler, som i sin tur räknar med att vi ska förvara äggen i rumstemperatur. Vilket de flesta inte gör. Förvarar du dina ägg i kylskåpet så håller de sig alldeles utmärkt en månad till efter datummärkningen. Så släng inte ägg för att en stämpel säger det. Om däremot köttfärsen har fått en grå färg så är det bäst att slänga den eftersom köttfärs är känslig för olika bakterier. Men det är givetvis bäst att inte köpa mer än man äter.

Lotta Lundgren träffar även Mats-Eric Nilsson, författare till Den hemlige kocken och Äkta vara.

- Som konsument gillar man inte livsmedel som blir gamla eller dåliga. Sånt som möglar eller blir hårt eller ruttet eller något. Men jag tycker också att man ska fundera över sånt som aldrig blir gammalt eller sånt som har väldigt bra hållbarhet, säger han.

Han visar upp en förpackning med Kavli räkost och konstaterar att den har en hållbarhet på över ett år. Svaret är konserveringsämnen och pastörisering.

Så luras vi att handla i mataffären

Foto: härHär kommer ytterligare ett inlägg från matprogrammet Landet brunsås (avsnitt 5). Erik Haag går runt i en mataffär tillsammans med Jens Nordfält, doktor i butiksmarknadsföring, och får en lektion i hur vi luras att komma ut med mer varor från affären än vi från början hade tänkt.

De flesta mataffärerna bygger på samma grundstruktur men det skiljer sig lite mellan större och mindre. I de senare placerar man ofta frukt och bröd först eftersom det både doftar gott och ser frestande ut med färger. I större affärer placerar man ofta ett hinder vid ingångens mitt. Båda placeringarna har syftet att förhindrar att kunderna springer igenom mataffären och endast handlar mjölkpaketet och skinkar som de kom dit för att handla.

Eftersom affären vill exponera så många varor för oss kunder som möjligt är inte affärerna uppbyggda i en lång korridor, istället får vi gå i kringelkrokar för att komma fram med en stor vagn. Ofta är korgar utplacerade på höger sida (de flesta av oss är högerhänta), från vilka vi lätt kan plocka på oss ett paket billiga värmeljus.

En så kallad gavelexponering innebär att en gavel på en hylla fylls av en enda produkt, exempelvis ketchup av ett visst märke. Vi får uppfattningen att just den här varan är billigare och resultatet av detta enkla trick blir att vi väljer just det märket. Det är ett exempel på ett av affärernas bästa säljknep.

E n så kallad ”hyllvippa” (se bild), en informationslapp som sticker ut från hyllan, ökar försäljningen av en viss vara med 30-40 % jämfört med om det inte skulle finnas någon till just den produkten.

Extraprisernas baksida

Foto:här
Inför varje ny vecka dimper ett nytt reklamblad ner i brevlådan med veckans bästa priser på allt från grönsaker, frukt, kött till mejeriprodukter. Men hur kan maten vara så billig?

I Landet brunsås (program 5) diskuteras fenomenet extrapriser. Anledningen till att vi mår bra av att handla billigt är att det ger oss en känsla av njutning. Det gör däremot inte inköpet av något vi verkligen vill ha om det är till ett dyrare pris.

Kocken Paul Svensson, som bland annat har jobbat på stjärnkrogar som F12 och Bon Lloc och är känd från Tv4:s program Matakuten, får kommentera detta i programmet. Han säger att om en fläskfilé kostar 59,90 kr/kg är det ett tecken på att någonting är fel. När en sådan liten del av ett djur kostar så lite tycker han att man ska ställa sig frågan: vill jag vara med och sponsra det här eller kan jag betala 50 kronor extra för att veta vad jag får?

I programmet presenteras lite snabbfakta om en höna i värpindustrin. Normalt lever en höna i 10 år, i industrin skulle hon självdö efter 1,5 år. Men djuren hinner inte leva så länge eftersom de gasas ihjäl eller dödas i ett elektriskt vattenbad innan. Då har den värpt 450 ägg. Ett konkret resultat av livsmedelsindustrins och konsumenternas krav.

- Problemet med just mat är att det inte går att tillverka hur billig mat som helst. Att någonting är väldigt billigt innebär att kostnaden för att tillverka den här maten har flyttats någon annanstans. När kycklingen kostar färska 20 kronor kilot då kan vi vara ganska säkra på att antingen att en massa stora företag har bestämt sig för att ge bort en massa pengar till oss konsumenter eller så har den här kycklingen har levt och dött under bedrövliga omständigheter. ” (Lotta Lundgren)

Summa summarum om produktionens kvalitet och varans innehåll. Lotta Lundgren formulerar det bra:
"Vi får den mat vi betalar för, så är det idag och så har det alltid varit".

Vem tjänar pengar i livsmedelsindustrin?

Foto: härJag tittade på svt´s program Landet brunsås med Henrik Schyffert, Erik Haag och Lotta Lundgren. Personligen tycker jag att det är riktigt bra. På ett lättsamt sätt presenteras fakta om livsmedelsindustrin, man diskuterar varför vi konsumenter gör som vi gör, vad som är trendigt etc. För att ge svar tar man hjälp av, på olika sätt, kunniga personer utan att glamourifiera något. Programmet finns även på svtplay.

I det femte avsnittet, som gick i onsdags, var frågan vem är det som tjänar pengar i livsmedelsindustrin? Svaret är handlarna.

- Den som tjänar pengar på mat idag är knappst bonden, uppfödaren, odlaren eller mindre matproducenter utan de som tjänar de stora pengarna är i första hand de stora livsmedelskedjorna. Det är de som bestämmer i det här systemet och det är också de som pressar priset bakåt i alla led, säger Mats-Eric Nilsson i programmet (som har skrivit böckerna Den hemlige kocken och Äkta vara)

Ann-Helen Meyer von Bremen är jordbruksjournalist och ger ett exempel. På en liter mjölk (bortsett från den 12% momsen) får bonden ca 3 kronor, mejeriet 1,5-2 kr och butiken får resterande: 2,5-3 kr – ibland till och med mer än bonden. Alltså, samtidigt som bönderna tjänar mindre på produktionen så ökar varornas pris i affären. Vi betalar alltså de extra kronorna till handeln.

Hur kan det gå till så?

Ica´s marknadsandel (företagets totala försäljning i procent på den marknad som den verkar inom) ligger på 49 %, vilket är vad matkedjorna Coop, Hemköp, Willys, Prisextra,VI,Bergensdahls och Netto har tillsammans. Så Ica kan utan större problem sätta hög prispress på sina leverantörer.

* Lotta Lundgrens blogg kan du hitta här

Resultatet blir att livsmedelstillverkarna sänker kvaliteten i sina varor (minskar på det äkta innehållet och ökar med tillsatser). Alltså, priserna är samma som tidigare men bönderna får mindre betalt medan Ica gör stora vinster och konkurrenterna gör mindre.