Antioxidantrik frukost

Antioxidantrik frukost med fil, riven ingefära och agavesirap. Till det grapefrukt, Renée Voltaires boverecrunch, solrosfrön och gojibär. Gott! Men det är faktiskt godare med apelsin.

En perfekt kombination

Igår gjorde jag och min kompis Marie en fruktsallad med chokladmousse. Kombinationen av granatäpple och passionsfrukt var helt perfekt. Honungsmelonen var tyvärr lite för omogen för att tillföra så mycket.

Spenatsoppa med mandlar

Dagens lunch blev rester från spenatsoppan. Till det hackade jag och värmde upp mina groddade mandlar och blandade i - överraskande gott faktiskt. Både för tuggmotståndet och för smaken. Testa det!

Groddade mandlar!

Foto: Tina Fallgren



Här kommer ytterligare ett inlägg inspirerad av Niklas mat - groddade mandlar!

Genom att blötlägga mandlarna i kallt vatten under ett dygn börjar de grodda sig och smaken blir helt fantastisk. Friskt blandat med mandelns egna goda. Niklas Ekstedt beskriver den som att mandeln smakar färsk.

I Renée Voltaires bok Peace, Love & Food skriver hon om just blötläggning och groddning. Det man kan blötlägga och grodda är nötter, frön, säd och gryn. För nötter räcker det faktiskt med en blötläggning.

Det som händer är att man maximerar näringen genom att påbörja nedbrytningsprocessen, vilket resulterar i att det blir mer lättsmält. Utöver det så ökar man halten av proteiner, mineraler och vitaminer. Gott, mer lättsmält och näringsrikare alltså.

Du kan sedan förvara de grodda mandlarna i kylskåpet och äta de som de är, på müslin, i smoothien eller kanske rosta de torra i ugnen. Niklas Ekstedt använde mandlarna till en av sina desserter, Vininkokta päron med syltad ingefära - se här.

Sött i matlagning

Foto: här
Jag tittar på gamla program av Niklas mat. Niklas Ekstedt träffar kocken Fredrik Andersson, som jobbar på restaurangen Mistral i Stockholm. De pratar om sötma, som är en av grundsmakerna i mat.

Fredrik Andersson betonar att de svenska rotfrukterna har mycket av just sötma, och att tjusningen med att tillaga dessa råvaror ligger just där. Så det vi bör göra är att lyfta fram den söta smaken i råvarorna, vilket man gör genom en försiktig tillagningsmetod så att både råvarans komplexitet och sötma kommer fram.

Hur tar man fram den naturliga sötman i råvarorna?
*vara varsam i tillagningen
* ett enkelt sätt är att karmellisera råvaran, i smör, i sin egen juice
* att baka försiktigt i ugnen

På Mistral används inget raffinerat socker, Fredrik Andersson anser att det har en "tom smak" utan intresse.

Vad finns det då för alternativ till det vita sockret enligt Fredrik Andersson?

Strösocker
"Raffinerat, vitt socker använder vi inte alls. Det är för endimensionellt och ger bara en stum sötma. Det ger inga smaker utan har snarare ihjäl de som finns."

Råsocker
Det som är mest likt strösockret. "Det är relativt neutralt och passar bra när vi är ute efter den kortaste sötman, till exempel om vi gör en sorbet med yoghurt."

Honung
"Det är viktigt att hålla den rå. Mycket fina smak- och näringsämnen försvinner när man hettar upp den."
Enligt Niklas Ekstedt är honung bra i matlagningen, t ex i tillagning av kyckling blir det en karamell som ger en krispig yta och en god sötma.

Lönnsirap
"Lönnsirap har en intensiv och blommig sötma och fungerar framförallt väldigt bra tillsammans med olika vaniljtoner."

Råsirap
Den har en väldigt kraftig smak. "Den kan användas istället för vanlig sirap eftersom den har en större smakbild. Jättegott om man gör något med äpple, eller till kraftiga chokladkakor."

Stevia
En sydamerikansk rot som man torkar och maler. Ett användningsbart sötningsmedel för bland annat diabetiker. Tyvärr går det inte att köpa på hälsokostbutiker eftersom det inte är godkänt som sötningsmedel av livsmedelsverket. Går att köpa här.

Muskovadosocker
"Vi använder det gärna till råvaror eller desserter där det finns en aniston i råvaran från början. Då sockrar vi med muscovado för att bygga på grundtonen i råvaran, till exempel om vi gör en fänkålsglass."
Se mitt inlägg här om muskovadosocker.

Melass
"En sirapsliknande produkt med en väldig beska vilket gör att den kan vara fin i salt mat. Om man gör en skaldjurssky (på rostade skal) så kan melassen hjälpa fram vissa brända toner."

Källa till citaten: här

Spenatsoppa

Foto: här

Spenatsoppa med ägghalvor
1 gul lök, hackad
ca 1 liter grönsaksbuljong
ca 1 dl grädde
ca 450 gram fryst hackad spenat
ägg

Koka ägg.
Stek lök och spenat i smör och olja.
Koka upp vatten och tillsätt buljong.
Blanda i spenaten och löken i buljongen, tillsätt grädde.
Låt koka och salta och peppra.
Servera med kokta ägghalvor.

Extraprisernas baksida

Foto:här
Inför varje ny vecka dimper ett nytt reklamblad ner i brevlådan med veckans bästa priser på allt från grönsaker, frukt, kött till mejeriprodukter. Men hur kan maten vara så billig?

I Landet brunsås (program 5) diskuteras fenomenet extrapriser. Anledningen till att vi mår bra av att handla billigt är att det ger oss en känsla av njutning. Det gör däremot inte inköpet av något vi verkligen vill ha om det är till ett dyrare pris.

Kocken Paul Svensson, som bland annat har jobbat på stjärnkrogar som F12 och Bon Lloc och är känd från Tv4:s program Matakuten, får kommentera detta i programmet. Han säger att om en fläskfilé kostar 59,90 kr/kg är det ett tecken på att någonting är fel. När en sådan liten del av ett djur kostar så lite tycker han att man ska ställa sig frågan: vill jag vara med och sponsra det här eller kan jag betala 50 kronor extra för att veta vad jag får?

I programmet presenteras lite snabbfakta om en höna i värpindustrin. Normalt lever en höna i 10 år, i industrin skulle hon självdö efter 1,5 år. Men djuren hinner inte leva så länge eftersom de gasas ihjäl eller dödas i ett elektriskt vattenbad innan. Då har den värpt 450 ägg. Ett konkret resultat av livsmedelsindustrins och konsumenternas krav.

- Problemet med just mat är att det inte går att tillverka hur billig mat som helst. Att någonting är väldigt billigt innebär att kostnaden för att tillverka den här maten har flyttats någon annanstans. När kycklingen kostar färska 20 kronor kilot då kan vi vara ganska säkra på att antingen att en massa stora företag har bestämt sig för att ge bort en massa pengar till oss konsumenter eller så har den här kycklingen har levt och dött under bedrövliga omständigheter. ” (Lotta Lundgren)

Summa summarum om produktionens kvalitet och varans innehåll. Lotta Lundgren formulerar det bra:
"Vi får den mat vi betalar för, så är det idag och så har det alltid varit".